Kuling.nu

Mötesplatsen för dig som har en förälder med psykisk sjukdom

Pappas sjukdom har förstört så mycket av mitt liv

Skriv svar

Till forum

  • Min pappa har diagnosen manodeppresiv och är alkoholist och jag känner hur hans livsstil har påverkat mitt liv så oerhört mycket! Hans drickande har verkligen förstört mig, jag känner hur jag sakta men säkert ruttnar bort innom mig.

    Jag är nu 18 år och alla i min omgivning börjar nu dricka och prata om alkohol och fester och jag känner hur jag bara vill spy barje gång någon pratar om alkohol. Jag orkar snart inte längre, jag mår så fruktansvärt dålgt av att bara höra ordet alkohol.

    Jag hatar alkoholen och den har förstört så oerhört stora delar av mitt liv och jag blir så arg varje gång mina kompisar skall ut och drica för att ha kul. Alkohol är inte kul, bara fruktansvärt hemskt.
    Jag ville inte tycka att mina kompisar gör fel som dricker alkohol, de har ju inte upplevt alkoholen från min synvinkel. Men jag orkar bara inte längre och jag är trött på att låtsas som jag tycker det är kul höra om alla fester de har vart på, jag tycker det är lika plågsamt varje gång. Men hur skall mina kompisar veta det när jag aldrig har sagt något?!

    Jag känner mig så utanför och töntig när de pratar om sina fester och jag bara mår dåligt av det...

    Jag orkar inte mer :'(
    jag hatar alkohol
    09 dec 2011 19:11

  • Det är inte du som är töntig. Det är den här världen som är helt absurd, helt sned, att man tror att man måste dricka sig full för att ha roligt och kunna umgås och vara sig själv.

    Jag tror att inuti varje människa som dricker sig full finns en rädd liten person som längtar efter värme, närhet, gemenskap och äkthet. Att få vara sig själv och bli accepterad som den man är. Det borde finnas mera roliga gruppaktiviteter i skolan och på fritiden som teater, musik, att prata om livsfrågor, att prova att gå osminkad en dag i månaden, att någon gång någon dag slippa tävla om vem som har snyggast/dyrast kläder osv. Så att man får möjlighet att komma bakom fasaden och möta varandra på riktigt. Så att man kan ha roligt tillsammans och få positiv inspiration av varandra.

    Och man borde få gråta öppet, och säga att idag mår jag skit. Jag har ett helvete hemma. Och folk borde lyssna på varandra, bara lyssna och ge varandra plats, värme och en kram.

    Istället för att folk ska behöva dränka sin osäkerhet eller sorg i alkohol.

    Du är modig som inte dricker. Och du behöver prata med någon om det här. Du ska inte behöva gå ensam med det här och må illa. Och du ska veta att du inte är ensam. Vi är många, många som ser och har upplevt alkoholens baksida.

    En fin Lucia med många ljus till dig!
    Karolina
    12 dec 2011 20:37

  • Jag förstår inte varför ingen har tipsat dig om ACOA = vuxna barn till alkoholister och Al-anon = anhöriga till alkoholister och Ala-teen för tonåringar som har alkoholister i sin närhet. Kolla in på nätet, där står alla orter som har det och ge det en chans o sitt mest o lyssna i början och låt dig inte skrämmas av alla berättelser, tvärtom känner man oftast igen sig och DÄR FINNS HOPP OCH GEMENSKAP I ETT GEMENSAMT PROGRAM 12-stegsprogrammet som ger oss verktyg hur vi ska hantera just våra egna liv. Det finns oxå böcker om Medberoende som man blir när man hamnar i symbios med den som lider av eller som förnekar att de har problem men ändå lyckas oroa hela familjen så hemskt......
    Kram o jag hoppas verkligen du hittar till det som kan stödja o hjälpa dig. Där får du garanterat vänner som förstår,
    mia
    14 dec 2011 16:36

  • Jag är Alkolist för att jag blivit feldiagnostcerad som manodepressiv.Medicinering har förstört mitt liv.Manodepressiv är en diagnos inte en sjukdom.Anmäl läkaren för att han förstört din pappas liv.
    sven Niklas
    22 mar 2015 14:23

Skriv svar

Alla svar granskas innan de publiceras.