Kuling.nu

Mötesplatsen för dig som har en förälder med psykisk sjukdom

Ledsen mor och farmor

Skriv svar

Till forum

  • Någon som har erfarenhet om personer med borderline?Hur ska man hantera dessa personer.Min son lever med en kvinna med borderline.Hon gör min sons liv till ett helvete och vårt liv likaså.De har två barn tillsammans som hon hotar med att hon ska ta ifrån min son om han lämnar henne.Vad vi än gör och säger vänder hon det mot oss för att smutskasta oss.Hon ljuger och manipulerar.Hur ska barnen få det med en mamma som pratar illa om alla i omgivningen.De enda som är normala i hennes ögon är hon själv och hennes föräldrar.Det har t o m gått så långt att deras vänner har börjat ta avstånd.Finns det någon som känner igen detta.
    Hjälplös
    05 jan 2015 15:18

  • Jag känner igen mig, fast som barn till en sjuk mor. Vad du och ni än gör, ta aldrig avstånd från barnen. Det hände mig och, att folk tog avstånd. Jag är 25 idag och jobbar fortfarande på att förlåta alla dom som tog avstånd.
    Linnea
    26 jan 2015 11:40

  • Det handlar inte bara om att släkt och vänner tar avstånd. Ibland måste man kanske kapitulera. Hur gärna man än vill finnas för sina barnbarn eller syskonbarn så går det inte ibland.

    Jag tänker att man så gott man kan får visa barnen att man finns. Skicka kort, bilder, sms och födelsedagspresenter som signalerar värme och omsorg. Och ha hjärtat öppet den dagen barnet själv har möjlighet att ta kontakt. Visa att du finns. Mer kan du inte göra. Om du inte vill anmäla till socialen förstås. Men eftersom personen är expert på att manipulera och saknar sjukdomsinsikt kan det kanske förvärra relationerna.

    Ge dina barnbarn sådant som stärker dem och visar din kärlek. En bra bok, färger och penslar, en fin halsduk. Och säg att du finns om de skulle behöva dig i framtiden.

    Och stötta din son i att våga sätta gränser. (Man måste sätta gränser trots att det möts med hotelser.) Men tjata inte på honom. Det måste komma inifrån. Visa att du finns men sedan måste han själv vilja ta emot. Ibland är egen terapi eller stödsamtal en bra hjälp för att skaffa sig redskap i en sjuk situation.
    .
    23 aug 2017 22:12

  • Kan tillägga att ibland är det så sjukt att kort, presenter och sms inte når fram till barnet. Den sjuka föräldern kanske kastar sakerna. Eller pratar illa om dig och det du skickar, så att det blir svårt för barnet att ta emot det.

    Sedan kan den unga personen några år senare ta ut all besvikelse på omgivningen. Släktingar exempelvis. Medan det egentligen var den sjuka föräldern som satte upp omöjliga hinder ivägen för din och ditt barnbarns relation.

    Om du får den anklagelsen är det viktigt att du finns kvar med tålamod och kärlek, samtidigt som du är tydlig och lugn med att det inte är du som bär ansvaret för att du inte kunde nå fram när ditt barnbarn var yngre.

    Gör det du kan för ditt barnbarn. Men vila också och sätt gränser för vad du mäktar med. Och framförallt be om hjälp och prata med någon som kan stötta och ge dig redskap i den här svåra situationen.
    .
    21 sep 2017 17:18

  • Det är rätt jobbigt att vara anhörig och sen försöka hänga med i svängarna. Är det bara namnen som byts ut eller byter mina anhöriga sjukdom för att det förväntas av dem?

    Min far blev kallad för sociopat tidigare, senare borderline och idag hade han förmodligen kallats för narcissist, men i mina ögon var och är han blandmissbrukare. Innan han blev vårdad och medicinerad så hade han inga av de här dragen. Men missbruk är självklart inte bra för någons psykiska hälsa.

    Men i stora drag gillar jag narcissist eftersom det är en bredare bild än psykopat eller vad man nu vill kalla det för. Man förstår att det betyder självcentrerad utan hänsyn till andra.

    Värst är inte han själv utan de barn han har uppfostrat, han vände dem mot varandra och emot samhället. Vanan att använda barnen som tillhygge har gått i arv. Han var själv inte emot att andra besökte hans barn, men de fryser ut släkten och beter sig som om man bett att få låna deras hamster.

    Det går inte att gratulera syskonbarnen eller att låta dem få ha ett normalt umgänge med släkten. Kusinerna känner knappt varandra och de betraktar varandra som konstiga och avvikande. Vi andra ser ingen skillnad, de är som de brukar vara.

    Vad jag vet så har inte diagnoserna tillfört eller ändrat något. Däremot söker de sig till andra som bekräftar deras behov av makt som exempelvis frikyrkor, vilket de inte pratar högt om. Därför vet man inte om det är tillfälligt eller om de tillhör någon eller något.

    Däremot märker man att när det går utför så går det fort. Lite tröst får man om man läser på, oavsett om det är rätt "etikett" eller inte. Stämmer det med beteendet så har det nog en gemensam grund.

    Det här är en sammanfattning av det jag har skrivit förut. Kanske inte rätt ämne (som sagt), men har hjälpt mig att flytta fokus från familjen till ett mer bredare spektrum. Det håller mig mer lugn och jag litar mer på det jag ser hos barnen i övrigt och kan sålla bort en del oro. Informationen är lätt att komma över och även om den ofta finns på engelska så vet jag att barnen förstår den.


    20 egenskaper som avslöjar en narcissist ..

    Det är lätt att förväxla narcissister med psykopater, men det är inte samma sak. Psykopat är inte en äkta diagnos, men människor med allvarlig form av asocial personlighetsstörning kallas vanligtvis för psykopater. Deras närmaste kusiner, narcissisterna, är som du och jag så länge allting går enligt deras planer, det är när saker går fel som de visar sitt rätta ansikte.

    Här är några varningar som du bör ta på allvar:

    - Ständiga kommentarer till eller om dig som är nedlåtande eller nedsättande.

    - Interaktioner med personen lämnar dig i allmänhet arg, upprörd, sårad eller irriterad.

    - Du, och andra, måste uppfylla alla deras önskningar och känslor och de kräver oavbrutet mängder med uppmärksamhet, omsorg och prioritet.

    - Relationen började på en hög nivå; du var charmad, men nu kan du inte göra något för att behaga honom eller henne, oavsett hur mycket du än anstränger dig.

    - Du kan inte lita på att personen uppger korrekt information, eftersom de ofta ljuger, snedvrider och vilseleder.

    - Kräver förståelse från dig, men ger inget i gengäld.

    - Varje konversation styrs eller fokuseras mer på honom eller henne.

    - Använder eller tar dina ägodelar utan tillstånd eller lämnar inte tillbaka dem.


    När vi pratar om människor med dessa tendenser, behöver det inte vara något de visar andra. Men om du hittar nära tidigare vänner, berättar de förmodligen samma sak. Människor som dessa ändrar/byter ut sin vänkrets och medarbetare vart tionde år, ibland oftare, ibland mer sällan. Men deras familjemedlemmar är de enda som verkligen känner dem. Det är väldigt lätt att bli vilseledda av de nuvarande bekanta. Och värre är, människor som är nära dem visar delvis samma beteende och ser det som att det är deras plikt att försvara dem. Du hittar inga sanningsenliga svar i närheten av dem.

    För att testa en person ska dessa tjugo egenskaper eller beteenden ge höga poäng. Kom ihåg att testet inte är ett diagnosmedel och jag kan inte bifoga svaren på testet av utrymmesskäl. Däremot ger det en fingervisning när det är dags att sätta sig själv i säkerhet. Ett visst mått av narcissism kan till och med vara nyttigt om det enbart används för att stärka sin självbild. Noll poäng ges för instämmer inte alls, till fem poäng för instämmer till fullo. Extremt höga poäng (närmare 100) bör ses som en indikation att det är dags att se sig om efter nya vänner eller dra ned på umgänget.


    1. Behöver vara i centrum för uppmärksamhet.

    2. Tävlar om uppmärksamhet.

    3. Fiskar efter beröm, extern validering och godkännande.

    4. Sätter sig över alla andra.

    5. Vill ha favörer men återgäldar inte dem.

    6. Okänslig och likgiltig inför andras bekymmer.

    7. Vet vad som är bäst för andra och inte är sen att tala om för andra vad de ska göra, tycka och känna.

    8. Visar förakt för andra som inte är lika framgångsrika, snygga och så vidare.

    9. Har rätt ord för känslor, men kan inte förmedla den äkta känslan bakom orden.

    10. Har en orealistisk uppfattning om personliga kompetenser och tar på sig för många uppgifter.

    11. Förväntar sig att andra skall tillgodose deras krav eller önskemål.

    12. Vill att andra skall tolka/förstå hans eller hennes fulla behov, önskningar och inre känslor.

    13. Har en attityd att andra bör avstå från sina behov för deras skull.

    14. Anser sig att ha rätten att göra elaka, sarkastiska, nedlåtande eller nedvärderande anmärkningar till och om andra personer.

    15. Blir lätt förargad av andras kommentarer, tar dem personligt. Känner sig attackerade och accepterar inte att kommentaren var välmenad.

    16. Är den som ljuger, förvränger och vilseleder.

    17. Uppfattar omgivning och andra genom ett självcentrerat filter.

    18. Överkontrollerar, skyller ifrån sig och är överdrivet kritisk mot andra.

    19. Kan inte vara nöjd med någon eller något.

    20. Misstänksam, småaktig och avundsjuk.


    Om din partner, familjemedlem eller vän får höga poäng på varje fråga, lägg benen på ryggen och spring så fort som du bara kan och orkar. Underlaget från boken* är översatt** och innehåller egna kommentarer för att binda ihop exemplen, de är inte författarens synpunkter utan mina egna.

    *Coping with Infuriating, Mean, Critical People -The Destructive Narcissistic Pattern by NINA W. BROWN

    **Att hantera upprörande, elaka och kritiska människor - det destruktiva narcissistiska mönstret av Nina W. Brown
    Trötter
    13 okt 2017 21:49

Skriv svar

  

Alla svar granskas innan de publiceras.