skall jag våga berätta?

Skriv svar

Till forum

• Just nu snurrar tankarna i mitt huvud om pappas psykiska sjukdomar och alkoholism nästan hela tiden och jag skulle så gärna vilja berätta allt för min bästa kompis. Jag vet att hon skulle stötta mig och det skulle vara jätte skönt om hon visste, hon förtjänar verkligen att veta eftersom vi berättar allt för varandra. men jag vet inte hur jag skall berätta.
  Jag är 18 år och har inte berättat hur jag har det för någon i hela mitt liv. det går liksom inte, allt sitter så fruktansvärt djupt innom mig att jag inte vet hur jag skall få loss det.
  men samtidigt som det skulle kännas så skönt om hon visste så är jag ändå rädd att berätta. det är ju min största och jobbigaste hemlighet... det känns också som att jag avslöjar hela min familj om jag berättar det, jag avslöjar ju även mina syskons och mammas hemlighet. så samtidigt som jag så gärna vill berätta så känns det så himla fel! jag är så fruktansvärt kluven, men känner att jag verkligen behöver dela detta med någon snart...
  
  Funns det någon som har några tipps på hur jag kan berätta detta för min kompis på ett bra sätt? Finns det någon som kanske har berättat för ngn? snälla hjälp mig!

  Postat av: beslutsångest
  18 jun 2011 23:51
  
  
• Al-anon = anhöriga till anonyma alkoholister. Kolla i telefonkatalogen eller be om råd på din hälsocentral.
  Al-ateen = för tonåringar
  Kram o lycka till, det finns hopp
  Du lär genom att lyssna till de andras delningar.

  Postat av: mia
  21 jun 2011 12:25
  
  
• Vart inte kluven, utan de flesta personer är öppna & förstående när de är i den åldern som din vän är.
  
  Har haft samma prob som dig, kan bara säga att du kan öppna dig,
  gör du inte det. Utan tiger om de, så kan du utveckla PTSD ( Posttraumatiskt stress syndrom) De gjorde jag, pga att jag teg i över 23 år. Teg, tills dagen då min älskade bror tog sitt liv.
  Då brast de, allt kom ut.
  Men de gjorde mig sjuk också, att tiga i alla dessa år!
  
  
  Du klarar't, du ÄR stark!!

  Postat av: B
  13 nov 2011 20:23
  
  
• Jag känner igen mig precis. När jag var yngre ville jag inget hellre än att berätta för min bästa kompis, men vågade inte. Jag gick runt i flera år och höll på mina hemligeheter. När jag slutligen berättade för henne visade det sig att hon hade precis samma problem. Det var så skönt att få prata med någon om det. Så var inte rädd för att berätta. Det är inte din uppgift att hålla tyst om din mammas eller dina syskons hemligheter. Tänk på vad DU mår bra av.

  Postat av: Kim
  30 nov 2011 08:47