Jag har ju bara min lillasyrra kvar och jag upplever det så ansträngande jobbigt när vi träffas att hon baaara pratar om det som hände när hon var liten och alla fel hon tycker jag har och om hur fel vår mor gjorde. Om jag säger nåt blir hon alltid arg och "gör slut" på vårt umgänge med att säga att jag får ordna min, som nu, min julhelgfirande själv. Hon har minsann sina barn o barnbarn och ingen av dem vill träffa mig.
Vad är det för mening med det här för mig`?
Inger
29 nov 2011 00:55