Jag har skrivit till denna sajt nu så mycket och efter mina år här i avstånd från min mor känner jag faktiskt att jag börjar få mer distans till problemet. Jag känner igen mig i dig och många andra här och då får jag bättre syn på mig själv hur det varit och hur det kan förändras till det positiva eftersom jag tog eget BESLLUT att först flytta och sedan min far dog, vågade jag bryta, alltså säga åt henne att jag måste få vara ifred från hennes inverkan på mig. Fast jag sa i utbrott när hon pladdra ¨på att hon ska bli 94 år --- att herregud! Jag gör slut med dig nu! Orkar inta konkurrera o bråka när hon lever kvar på ren djävulskap såhär. By-pass opererad som hon är verkar hon ju överleva mig, för nu är det jag som har högt blodtryck är änfådd och har tryck över bröstet och har ont i hela kroppen och är trött trött trött, All min energi har gått åt.

Men som jag nu ser det och har fått hjälp i 12-stegsprogrammet med att jobba med stegen får jag ny energi och hopp om livet när jag fokuserar på mig själv och jag har hittat bra böcker och fått bra vänner här där jag nu bor. Jag har t o m svårt för mina gamla vänner för man växer väl ifrån varann när man jobbar på med sig själv av den anledning jag gör... från en galen mor.....krigsskadad psykiskt som hon är.....

God fortsättning till livslycka för dig, Mie... du kommer oxå få hjälp--- kanske från en högre makt.... vem vet... det är så jag känner....

Kram