Kuling.nu

Mötesplatsen för dig som har en förälder med psykisk sjukdom

Så lika....

Ja det är tydligen inte bara våra mammor som är lika, fast min är 45år. Min släkt är oxå ett band av tysstnad. Och det som stör mig med dem är att emot varandra är dom helt annorlunda. Jag hör ju via mina kusiner att släkten umgås och hittar på saker. Men det är som om vi är av ett annat rang, om det är för att mamma är sjuk vet jag inte.

Jag och min syster är de första som fått ett fast jobb. Men det var som att dom inte brydde sig. Jag fick fast först, och då fick jag väl för mig att det var mitt jobb som personlig assistent som kanske inte lät så bra. Men några månader senare fick min syster fast och det inom industrin, inte heller hon fick nå nänmvärt beröm. Sen när en av mina kusiner började som ,timvikarie, personlig assistent fick jag höra hur bra det jobbet var och hur duktig hon var... Vad är det för fel på oss då?????
En annan kusin gick inte ens klart gymnasiet för att hon fick barn.
Först trodde jag dom skulle smutskasta det, men inte. Hon var så duktig och ansvarsfull..... Men vi är väl inte familj för dom..

Nej usch vad folk resonerar olika. Det är väl tur att man klarar sig självständigt, trotts lite extra tyngder.

Mie

Kommentarer till det här inlägget: [Upp en nivå]