.... men det finns inga ord... dem har du förfogande över...
hur man än skulle säga... blir det tvärtom... men du behöver bara en famn att i tysthet få gråta klart ut i ...
jag ber för dig att du får möta de medmänniskor som är på din sida... jag vet att "samhället" inte vågar eller har tid eller förståelse eller resurser" som de kallar det...
men det finns kärlek för oss alla till slut... bara vi håller ut...
gör bara inte som de som inte hade annan förmåga än att slå mm...
Det finns ställen som lyssnar på dig när du behöver skrika, sparka, slå tills den känslan är klar för stunden. Det kallas PARSAMTAL, ELLER REVALUATING COCOUNCELLING. Där får man urladda känslor. Sen 12-stegsprogrammet där vi får prata klart och lär oss lyssna till varann.
Ingen annan kan tala om för dig vad du ska göra - bara du själv i ditt hjärta känner vad du behöver - men våga lyssna så du får tillit - det finns hjälp att få som leder till hopp...
förlåt, kunde inte låta bli ... lycka till DIG!