Låt: Kniven i hjärtat Av: Anna Olsson VERS 1: Jag var bara ett barn och allting skulle vara lätt, Men det måste funnits nånting, som inte alls var rätt, En mamma och pappa, som bara knapra piller Psykoserna tog över, och resten är en thriller En rädd liten flicka leker ensam i sanden, Men ingen fanns där för att hålla mig i handen, Ända sen jag var en unge har jag varit lika arg, Skrek mitt i natten som en ylande varg Tillslut var det väl ingen som betalade vår hyra Jag hamna på ett barnhem strax efter jag fyllt fyra Och när häxan bara stirra på mig frös jag till is Rädslan och hatet byggdes upp på något vis Tänker på dom svinen som förnedrade min brorsa Varje gång han kom hem blev han mobbad av sin morsa, Jag är som du, jag vet precis hur det är, Allvaret du kände, varje gång när..; Du gick själv, på väg hem, sent på kvällen, Mentalt gör du dig redo, för den första smällen Som kommer oavsett om du gjort rätt eller fel Men du är van att hålla god min i ett elakt spel Hennes ondskefulla ögon finns kvar i mitt minne Jag slog henne hårt och för det fick jag sitta inne, På ett ungdomshem och tänka över mina val Men jag hade ändå aldrig några samvetskval Våran störda fostermorsa gav oss båda kicken, Glömmer aldrig krigen med den sylvassa blicken Undrar om hon någonsin, kände någon ånger, Självmordstankar, varit där så många gånger Dags att packa väskan, placerad än en gång, I en ny stad och vägen dit var ganska lång Det är klart att denna låten, inte går i dur I föräldralotteriet har jag aldrig haft tur REFRÄNG: Det här e svårt hur ska jag kunna formulera, Känslan du har, av att inte existera Kanske det är sant att jag är svår, att hantera, För jag är dynamiten, som kommer explodera Slagen till marken det gör ont överallt Isolerad i en cell jag skakar det är kallt Läget blev akut och mina tårar måste ut Jag går vidare och hoppas på ett lyckligt slut VERS 2: Vaken mitt i natten, skriver på en text, Som förorenat vatten, är mångas uppväxt, Hjärnan går på högvarv det är psykisk terror, Försökte läsa läxor men i skallen blev det error Vet du hur det känns att vara instängd i en bur, När hjärtat blivit nedbrutet bygger man en mur, Om du är härdad, så vet du hur det e, Djupet som drar ner dig är det ingen som vill se Det är för sent, när du bränns av stora lågor Det enda du kan göra är att vrida dig i plågor Och tro mig när jag säger, att jag har inte glömt, Smärtan är den, som jag innerst inne gömt, Jag står vid en grav och jag drunknar i ett hav, Allting sköljer över mig jag klarar inte av, Sömnlöshet och tankar, ångest, stress och knark När panikattacker kommer är jag inte längre stark Psykologsamtal, så många tankar att sortera Allting snurrar runt jag försöker koncentrera Att skriva mina texter blir för mig som terapi Men vägen är lång till att uppnå harmoni Allt blir svart vissa stunder och ingenting känns tryggt, Sätter mig och meckar dags för verklighetsflykt Socialassistenter, som vägrade att inse, Blundade istället, för vad som skulle ske, Den kokande ilskan, som stiger i mitt sinne, Åskan bryter ut den kan jag inte hålla inne, Med frustrationer, som bygger på åratal Vannsinnestider och vad hade jag för val, Förvirringen bildas av funderingar och frågor Mitt temperament börjar gå i osäkra vågor Stubinen blir kortare, fler blodiga scener Hjärtat slår fortare, vid ljudet av sirener REFRÄNG: Det här e svårt hur ska jag kunna formulera, Känslan du har, av att inte existera Kanske det är sant att jag är svår, att hantera, För jag är dynamiten, som kommer explodera Slagen till marken det gör ont överallt Isolerad i en cell jag skakar det är kallt Läget blev akut och mina tårar måste ut Jag går vidare och hoppas på ett lyckligt slut