Jag har försökt förklarat men märkt att man inte vill veta. Så då låter jag bli..Har tidigare berättat för helt fel människotr och reaktionen jag fick var bara att jag borde le och va glad ut och ha kul och göra mer saker i mitt liv..ut och festa..hm..känns väl inte som att det hjälper mig då min sits är rätt akut..vad hjälper det att jag går ut och supr ner mig själv? eller det gör det kanske jag vet inte längre..men då jag är full kommer ju så mycket upp och får sån väldig ångest i ca en vecka efteråt kan bara ligga i sängen de två första dagarna så dricker jag blir det bara sjukanmälningar(till skolan)..inte så bra..sen har jag ingen jag känner mig trygg med som jag ens vill dricka ihop med.. har en äldre syster.. men hon vill nog inte inse och hon ser också svaret på "mina problem" att jag ska supa verkar det som..hon komer ju och sover över ibland då hon o hennes sambo varit ute och haft kul..känns väl sådär..nu har hon börjat frågat om jag vill med men alltid i sista minuten(alltså dagen innan,samma dag)..så det blir bara ångest av allt då jag vill hinna planera..känner mycket skuld till henne hela tiden med..hon pratar jämt om hur mycket det är på jobbet, drar upp våran barndom m.m..jag tycker nog att hon är rätt kall..tror inte hon bryr sig om mig känns mer som att hon gör allt för att jag ska må ännu värre..ringde en del förut..men då var det alltid att "vi ser på film" m.m..då ringde jag alltså när det var allvarliga bråk men saker som slängdes, hotfull stämning..det slutade med att jag lyssnade på henes problem hon då hade min sin sambo..därför håller jag avstånd säger hellre nej om hon nu får för sig att fråga om jag vill med på något..hon ser bara sig själv enligt mig..tror nog att hon skulle se mig död ärligt talat..avreagerar sig även på mig ibland..typ knuffar till mig medvetet då vi är i samma rum(då vi är själva) m.m..hon är nästan 30 år bör tilläggas.....jag klagar nog bara bnu.. men behövde få ur migb allt det här..