Kuling.nu

Mötesplatsen för dig som har en förälder med psykisk sjukdom

Hejsan

Jag vet hur du känner dig, min situation är liknande men kanske inte för just exakt samma problem, men mina är också gällande föräldrar, har haft mina längre tider, år pratar vi om, de tär på en, även om jag inte bor med henne längre så är det så mycket som är ouppklarat som tär på mig, och jag kan inte gå vidare i livet. Sedan jag flyttade så har jag pratat i telefon med min mor 1 gång, (syns att hon bryr sig "not" )

Hata är ett starkt ord, men kan inte komma på nått bättre att beskriva hur jag känner när de gäller min mor, dum i huvudet mm kan man säga men de räker inte.

Så problem på föräldra fronten kan jag! Tycker dock att det finns alldeles för mycket av dom, jag är less på att må dåligt pga vad mina föräldrar har utsatt mig för i mitt lidande här i livet, kan knappt ha ett seriöst förhållande med min sambo pga deppritioner, han finns som stöd, men det är jag som inte bryr mig och jag som inte vill prata om det med han, för jag tycker att ingen förstår hur jag känner. Jag tycker att man måste leva mitt liv för att fatta hur illa det är...
Ledsen tjej

Kommentarer till det här inlägget: [Upp en nivå]